Uppsatsen belyser invandrade akademikers erfarenheter av Söderhamns kommuns Insteg till Svenskt Arbetsliv, en kurs för att underlätta inträdet på svensk arbetsmarknad samt invandrade akademikers syn på hur de kan få jobb i Sverige. Det är svårt för invandrade akademiker att få arbete som motsvarar deras utbildning.  Metoden för undersökningen har varit semistrukturerade intervjuer med fyra invandrade akademiker. Resultatet visade att ISA-kursen gav information om hur man söker jobb i Sverige och hur den svenska arbetsmarknaden fungerar, kontakt med arbetsgivare samt träning i att prata svenska. Resultatet visade att det behövs kurser i svenskt fackspråk och ekonomiskt stöd för att studera svenska på hög nivå. Resultatet överensstämmer med Svenskt Näringslivs åsikt att brist på effektiva utbildningar i svenska gör att Sverige inte kan förvalta hitflyttad välutbildad arbetskraft.

I Sverige har invandrade akademiker svårare att få ett arbete som motsvarar deras utbildningsnivå och kompetens än vad infödda svenskar har. Det har identifierats flera anledningar till detta, allt ifrån diskriminering till språkkrav och svårigheter att tolka den invandrade akademikerna utländska examen.Syftet med detta examensarbete är att undersöka arbetsgivares erfarenheter av att ta emot invandrade akademiker på sin arbetsplats. Undersökningen har avgränsats till att undersöka arbetsgivare inom arbetsmarknadsprojektet ?Korta vägen? i Stockholm genom vilket invandrade akademiker får praktikplatser på svenska arbetsplatser. Vi har genomfört djupintervjuer med sex olika arbetsgivare inom olika branscher i Stockholmsregionen.Våra resultat visar att arbetsgivarna i vår undersökning har övervägande positiva erfarenheter av att ta emot invandrade akademiker från Korta vägen och att de gärna skulle anställa dessa, vilket några av dem också gjort.

Sammanfattning Syftet med studien är att undersöka vilka förhållningssätt pedagogerna i förskolan har gentemot invandrade fäder samt vilka erfarenheter invandrade fäder har av mötet med förskolan. Examensarbetet är grundat på kvalitativa metoder. Empirin består av semistrukturerade intervjuer med invandrade fäder samt fokusgrupper med pedagoger. I litteraturgenomgången presenteras systemteori som ger redskap i förståelsen för samspelsmönster med andra människor, Läroplanen för förskolan samt litteratur om samverkan, förhållningssätt och faderskap. I empirin framkommer att det finns en komplexitet i att få till en god och produktiv samverkan mellan pedagog och invandrad far.

En god relation med barnmorskan kan öka den blivande mammans möjligheter till en positiv förlossningsupplevelse och minska risken för bl a medicinska ingrepp under förlossningen och postnatal depression. Ibland beskriver dock kvinnor förlossningar där de saknat inflytande och kroppslig integritet och särskilt tydligt kan detta bli hos invandrade kvinnor då såväl det kvinnliga könet som invandrarbakgrund är riskfaktorer för diskriminering inom hälso- och sjukvården. Med syftet att undersöka relationen dem emellan genomfördes kvalitativa intervjuer med invandrade kvinnor och förlossningsbarnmorskor. Intervjuerna analyserades utifrån en socialkonstruktionistisk förståelseram och resultaten indikerar att barnmorskorna utifrån felaktiga föreställningar om invandrade kvinnor kan beskära dessa på individualitet och inflytande och istället öka det egna handlingsutrymmet. I syfte att bättre möta det professionella uppdraget vilket inbegriper att understödja kvinnors inflytande över den egna vården bör barnmorskor i sin utbildning/fortbildning ges möjlighet att granska det negativa inflytande en essentialistisk förståelse av kön och ?ras?/etnicitet kan ha över vårdkvaliteten..

The purpose of this study is to improve our understanding of how immigrant children become included in some preschools. With immigrant children we meant those children who immigrated to Sweden. In order to achieve our purpose we have chosen to find out some educators' perceptions about inclusion and which strategies they use to include immigrant children.To realize the study purpose, we have chosen to use qualitative interviews as a method. We conducted interviews with sex educators who worked in two preschools. The empirical materials we got from the interviews formed the basis for our analysis.The analysis of our collected data was based on our theories and conceptions.

Bland de som invandrar till och försöker bosätta sig i Sverige, finns en stor grupp människor som är välutbildade redan i sitt hemland. Syftet med denna studie är att beskriva och analysera dessas, invandrade akademikers, upplevelser på väg in på den svenska arbetsmarknaden, samt att ta reda på vad invandrade akademiker önskar för stöd i detta. Jag har använt mig av kvalitativ undersökningsmetod och genomfört semistrukturerade intervjuer med sju invandrade akademiker. Resultatet analyserades utifrån Donald E. Supers ?minicycle?, en del av livsregnbågeteorin, rollkonflikt och rollförlust, samt Pierre Bourdieus begrepp kapital. Flytten till Sverige medförde en ?minicycle? i invandrade akademikers karriärutveckling.

Syftet med denna studie var att undersöka och kartlägga ordens betydelse och begreppsförståelse i matematik hos barn i förskoleklass till skolår 2. Jag ville undersöka vilka de svåra begreppen i matematik var, jämföra resultatet hos svenska barn och barn till invandrade föräldrar, likaså skillnaden mellan flickor och pojkar. Intressant var även att se om pedagogerna kunde tänka sig att förändra sitt arbetssätt och arbeta mer multisensoriskt. Barn och pedagoger som ingick i min studie kom alla från min skola. Barnen gjorde en screening som innehöll fyra områden i matematik. Därefter intervjuades sju barn från de olika klasserna som deltog i studien.

I denna uppsats har vi studerat invandrade akademikers erfarenheter av svenskt arbetsliv med bakgrund i den senaste tidens skriverier i medierna om att invandrade akademiker i det svenska samhället ofta står utan arbete, eller är överkvalificerade för sina arbetsuppgifter. Vi har i denna studie valt att rikta in oss på de invandrade akademiker som väl har kommit in på den svenska arbetsmarknaden. Finns det en anpassningsprocess till det svenska arbetslivet, och hur ser i sådant fall denna anpassning ut? Uppsatsen bygger på tio kvalitativa intervjuer. Åtta av intervjuerna är gjorda med invandrade akademiker, i huvudsak från Iran, och två med företrädare för arbetsmarknadspolitiska projekt.

Studien är uppdelad i tre delar och belyser den invandrade individens syn på sina möjligheter till utveckling i det nya landet. Första delen heter det ofrivilliga arvet, barn till invandrare och belyser unga invandrares syn på framtiden. Andra delen heter Det sociala skyddsnätet och belyser en rad olika skyddsnät och hur de hjälper den invandrade att komma på fötter i det nya landet. Tredje delen heter Akademisk relevans och belyser relevansen i utbildning för en individs integration samt hur Sverige som land tar vara på invandrares kompetens och erfarenheter från hemlandet. I samtliga delar berättar informanterna om med eller motgångar som de känt när de kommit till det nya landet..

Syftet med detta arbete har varit att belysa vilka möjligheter och hinder invandrade akademiker möter på vägen mot svenska arbetsmarknaden. Vi har också velat påvisa vilka vägar och strategier som kan ge framgångsrika resultat. Genom våra intervjudeltagares erfarenheter har vi fått fram vad de tycker kan förbättras för att göra arbetsmarknaden mer tillgänglig. Vårt mål med undersökningen har varit att fokusera på positiva resultat, då vi har valt att göra intervjuer med invandrade akademiker som har ett arbete. Vi har i bakgrundsavsnittet visat på hur sysselsättningsproblemen för invandrare uppkom och hur det har utvecklats till att bli ett stort och hett debatterat problem. Vidare har vi valt att ta upp strukturell och instutionell diskriminering som är bidragande faktorer till exkluderingen av invandrare på den svenska arbetsmarknaden.

Mitt syfte är att beskriva de öst- respektive västjudiska invandrarnas väg till integration och tillhörighet i det svenska samhället, samt att spegla skillnaderna dem emellan. Ett bakomliggande syfte blir dessutom att belysa den judiska historien, som ett ställningstagande, för att ge en historisk relevans till problematiken. Det har forskats mycket litet inom detta område, då det material som finns nästan uteslutande har åstadkommits genom studier av de judar som invandrade från Västeuropa, emedan de judar som invandrade i ett senare skede från Östeuropa knappt har ägnats någon forskning alls. Jag vill därmed påvisa de olikheter som dessa båda invandrargrupper stod för och den problematik som detta förde med sig. Vad krävdes t.ex.

Under 1980-, 1990- och 2000-talen kom invandrare och flyktingar till Sverige med olika bakgrundsvariabler, d.v.s. olika utbildningsbakgrund, motiv och heterogenitet i fråga om klass, kön och etnicitet. På 1950-, 1960- och i början av 1970- talen kom direkt rekryterad arbetskraftinvandring till industrin. Bland nutida invandrare till Sverige finns det personer med högskoleutbildning eller en akademisk examen. År 2010 fanns det 136 573 personer (20-55 år) med minst tvååriga högskoleutbildningar med utländsk bakgrund.

Sverige är idag ett land med etnisk och kulturell mångfald. Numera ser vi en ökad segregering och marginalisering i samhället, som måste motverkas. Det blåser högerextrema vindar i politiken, och det invandringskritiska partiet Sverigedemokraterna, som sitter i Riksdagen, menar att andra partier misslyckats med integrationspolitiken och att massinvandringen bör stoppas. Regeringens diskurs om integrationspolitik är något som gör anspråk på att vara sant och verkligt för detta ämne. Den konstituerar vad som är möjligt för den invandrade på så sätt att den integrationspolitiska diskursen reglerar exempelvis att alla har rätt till arbete, vilket på ett sätt utgör diskursens maktförhållanden.

Uppsatsen jämför bilden av underklassfamiljen i det svenska folkhemmet med bilden av den invandrade förortsfamiljen. Har invandrarna bildat en etnifierad underklass i Sverige och därmed övertagit den undre arbetarklassens roll som de andra i välfärdssamhället..

Föreningsidrotten är en stor del av det svenska samhället och kan vara en plats som främjar en ömsesidig integration mellan svenskfödda och nyligt invandrade. Samtidigt som idrottsvärlden kan vara en plats för god gemenskap kan det även vara en plats för utslagning och exkludering. Syftet med studien har två delar. Första delen handlar om att undersöka varför och hur idrottsföreningar i Umeå agerar gällande inkludering av medlemmar generellt. Därefter syftar studien till att analysera dessa idrottsföreningars förhållningssätt och agerande i förhållande till gruppen nyligt invandrade specifikt.